Jag är tamigtusan trött jämt. Hela tiden, oberoende tid på dygnet eller aktivitet eller mängd sömn natten innan. Alltid lika trött. Chris säger att det enda jag vill göra är sova, från att jag kommer hem på eftermiddagen tills... ja, jag skulle kommit hem nästa eftermiddag, och det är nog sant. När det blir mörkt och trist och fuktigt och kallt och blåsigt, då gömmer jag mig helst under ett täcke och vill allra helst inte komma ut igen förrän det blir vår.
Jag minns att min papa skrev i min Mina Vänner bok när jag var liten. Jag skrattade åt honom när han skrev att hans favoritsysselsättning var att sova, och det värsta han visste var att vakna. Jag skrattade för jag var tio bast och hade energi som skulle räcka för att lysa upp en hel stad.
Nu förstår jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar