mitt jobb står på en vit papperspåse

"It seems like you have a brain, which is a rare thing for the people who come for interveiws here" sa chefen på cafét där jag var på intervju idag. "I don't doubt for a second that you're going to do a great job". Så efter en 5 minuter lång intervju fick jag adressen till caféet där jag ska provjobba nedskriven på en, för take aways avsedd, papperspåse och imorgon klockan nio ska jag infinna mig på Eatsies i Holborn.

Tacka vet jag kontakter, för inga papper ville han se, det behövdes inga bevis på att jag är jag eller att jag bor där jag bor. Bara ett enkelt samtal som mestadels handlade om Elin och att vi gått i skolan tillsammans och att vi nu bor i samma hus. Elins förra rumskamrat nämndes också då hon jobbade på caféet samtidigt som Elin men under en kortare period. Jag har en hjärna, och det är ju positivt. Det var det, och så var det med den saken.

Imorgon ska jag alltså, åtta på morgonen, ta mig från Dollis Hill till Chancery Lane Station, och sen jobba några timmar på ett café. Jag känner peppen, faktiskt. Det var länge sen jag jobbade på café nu, det känns nästan som att jag saknar dendär lattemaskinen. Efter mer än tre år på Hellmans känns det ju som att jag borde ha koll.

Jag har koll. Jag är fanimig skitbra. Jag har ju en hjärna, trots allt.