Helgen var fin ändå, trots att ingen av våra planer blev av. Det blev ingen tjejkväll, det blev ingen casino-afton, men det blev många öl, soffsittande och tv-tittande. Jag upptäckte att ryktet om att londonbor är väldigt drogliberala var sant, då vi gick över till grannarna och jag (dö inte mor och far) såg kokain för första gången i mitt liv. Jag blev chockad, och gick hem efter en öl. Dit ska jag nog inte gå igen, tänkte jag, så oroa er inte kära föräldrar.
Två dagars jobb klara, idag stannade jag en extra timma och tjänade lite mer pengar. Annars är jobbet mest bara ett jobb, sådär som jobb är. Man tycker illa om chefen, men bra om arbetskamraterna. Man tycker bra om pengarna, men inte om jobbet. Jag vill inte blir kvar där, det är ju ett som är säkert. Men det är svårt att hitta jobb som inte är helger, och dom vill jag ju fortsätta ha ledigt. Hmm. Jobbigt detdär.
Tre dagar kvar på veckan känns ju bra faktiskt. Det känns som att det snart är helg. Hur länge sen var det inte som jag faktiskt hade helt lediga helger? Helt utan jobb. Inte ett enda jobbpass någonstans. Lyx, I tell you.
Jag saknar min älskling.
Ja, liberala med droger är de verkligen.
SvaraRaderalilla gurka, det där med jobb kommer att komma, du får göra som fricken och avancera? gör bara inte som jag och fastna någonstans du hatar, aight?
SvaraRaderajag saknar dig. puss.