Vi har en ny underhållningskälla här i huset. Det var tredagarshelg och grabbarna bestämde sig för att spendera hundratals pund på ren impuls, och nu står det ett xbox 360 i vardagsrummet. Dom skulle inte köpa det egentligen. Efter första rundan till Argos kom de sydafrikanska pojkarna hem med en smörgåsgrill, en rakapparat och ett spel; Lips. Min kära hade köpt ett gammalt xbox av Elins grabb och antog att xbox är xbox och att man kunde spela alla spel överallt. Väl hemma insåg han att så inte var fallet. Så det blev en vända till, och nu har vi sjungit och skrålat och spelat bilspel och skjutit hela helgen. Jättekul med något vi kan göra allihopa tillsammans, men lite dålig tajming kanske när pengasituationen ser ut som den gör.
Jag köpte en jäkla massa soppa på burk i lördags, så jag lever på billigt käk och morötter. Jag sprang fem dagar förra veckan och gick en långpromenad, och idag var jag ute på promenix igen. Det går framåt, det här. Mest gör jag det för att jag är uttråkad. Fattigdomen gör ju att jag inte direkt kan åka någonstans och göra något som kostar pengar, men om det får mig att bli nyttigare så för det ju med sig något bra också.
Om arton dagar har jag min audition till Central Saint Martins Drama Centre. Dags att börja öva.
As we speak blev jag inbjuden till en andra intervju för receptionsjobbet jag blev intervjuad för häromveckan. Det var det värsta. Det kanske finns ett ljus i slutet på tunneln ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar