'There's a surprise for you here when you get home' skrev han till mig igår när jag var på banken och fixade nytt konto. Inte trodde väl jag att det skulle vara så fantastiskt som det visade sig att det var. H.mma på köksbänken låg nämligen ett paket, inslaget i vitt teckningspapper med en tull-lapp från Japan på framsidan. 'Book' stod det, och så min finaste Carolines namnteckning på namnraden. På baksidan fanns Death Cab's fantastiska 'I'll follow you into the dark' översatt till svenska, skriven i Carros fina handstil.
(Jag minns att jag sa det till henne en gång, att hon skriver fint. Hon skrattade och sa att det var sånt man sa till sina kompisar på lågstadiet. Men hon gör det. Det är som att konstnärligheten finns i handstilen också. Som att varje bokstav är sin egen liten teckning. Perfekt, fast avslappnat. Fint.)
I paketet fanns, som utlovat på tull-förteckningen, en bok. En A4 stor bok, med beige tyg-omslag och vita sidor. 36 uppslag, står det skrivet i boken. På några av sidorna har finaste Caro skrivit saker, minnen och önskningar, saknader och sanningar, och boken var min födelsedagspresent 2010. Två foton fanns i boken också, på mig och finaste, för kanske 4-5 år sedan, i Carros mamas lägenhet. I en skinnfåtölj i ett hörn sitter vi båda två, och det var så länge sedan. Sedan dess har en trygghet infunnit sig. Inte en ta-för-givet-trygghet, utan bara en känsla som gör att man kan vara säker på att vi finns kvar. Vart vi än i världen vänder, finns vi alltid kvar. Vi som i vi två, och trots att vi numera befinner oss i olika världsdelar i olika tidszoner och på olika nivåer i livet finns vi alltid kvar. Det är en trygghet som inte går att beskriva, så vi slutar där. Den enda som behöver förstå ändå är Caro, och vi har väl aldrig behövt ord egentligen. Hjärnor som är ihopkopplade, liksom.
Tack finaste, för den bästa födelsedagspresenten. Kärlek.
Insert böl <3
SvaraRadera