jag är en bra jäkel, ändå

Har jag nämnt att jag kommer få jullov i år? 25 december till 4 januari är jag ledig, och får fira nyår i lugn och ro och göra vad jag vill i två veckor. Lite har jag funderat på vad jag vill göra, och det är klart att det vore fint att komma hem en sväng. Ett par dagar i nypan i mellandagarna vore inte helt fel, såklart. Det visar sig vad som händer, och om Chris kunde ta ledigt vore ju det det bästa i världen, om han kunde följa med mig hem. Men efter att ha vart i Sydafrika i tre månader kommer det där med ledighet bli svårt, och hans företag stänger ju inte nånsin. Sånt där med IT, som är igång jämt, liksom.

Nu har jag några besökare inplanerade också, vilket känns fint. Något att se fram emot. Mamas bf kommer med lite kläder till mig nästa helg och passar på att gå på fotboll när han ändå är här. Jessica kommer helgen efter och passar på att träffa sin moster när hon ändå är här. Mama kommer 13 november och stannar över helgen, och är här bara för min skull - men passar på att julshoppa när hon ändå är här. Det blir fint med besök, jag behöver er.

I fredags var jag och Frick ute i Camden, drack vin och åt världens godaste pasta med soltorkade tomater och avocado och mozzarella. Mumma. Det snackades skit och det snackades vettigt, och oavsett om det faktiskt ledde till ordentliga slutsatser eller ej, så hade jag trevligt. Det var fint att gå ut, skratta av sig lite och prata om gamla saker med någon som vet. Någon som kan lite av sagan om mitt liv. Ingenting behöver försvaras eller förklaras, det är redan gjort. Det var fint, och jag hoppas vi gör om det.

Väl tillbaka i Willesden blev det lägenhetsfest en bit upp på gatan, Fricks Kris har en vän som bor där. Trevligt folk och mycket öl summerar väl kvällen hyfsat. En kille lagade pasta med mango och kokosmjölk och grädde och grejer, men jag som är saltberoende hämtade saltkaret och tömde halva över min mat. Stackars sate. Här hade han stått och lagat god pasta, så kommer jag och häver på salt som på en annan isbana. Min pasta smakade mest salt, bara.

Igår lämnade jag inte soffan många gånger. Det var tungt i mitt huvud, och tungt i min kropp. Jag gjorde en kraftansträngning och gick till affären, köpte chips, glass och fanta och gick tillbaka till min soffa igen. Där satt jag sen, med min dator i knät, och försökte tvinga i mig min glass. Jättegod var det, Ben & Jerrys Cookie Dough, men den ville inte riktigt ner. Det tog mig ett par timmar. Alkohol är dåligt, faktiskt.

Min chef sa i fredags att jag var duktig, att jag verkligen hittat min plats och att alla de andra tjejerna tycker jättebra om mig. Det kan inte finnas många saker som får en att känna sig så nöjd som när ens chef säger att man är bra skit. Särskilt om man trott att man bara var betraktad som den nya, okunniga bruden som ser förvirrad ut och frågar för mycket. Det där med självförtroendet igen. Jag jobbar på det, och i fredags fick det en boost. Tack, boss.

Idag har jag och Chris varit kära i sju månader.
Jag hoppas att han är tillbaka
för att fira
månad åtta.