nils-erik forsberg

Idag fyller min fina morfar år. Smörgåstårta och marängtårta har utlovats. Tyvärr har jag ingen möjlighet att åka till Oxelösund för tårta, men kan ändå säga grattis härifrån -

GRATTIS MORFAR!

vegbok

Igår fick jag hem denhär fantastiska boken från Amazon. Carro hade den hemma hos sig och talade så himla varmt om den, så jag var tvungen att köpa när jag såg att den endast kostade fem ynka pund. Carro talade också himla varmt om svampstroganoffen, som är ett av recepten, och jag lagade den igår. Så himla, himla god! Massa blandad svamp, grönsaksbuljong, lök, creme fraiche och lite senap. Det var typ allt som var i, men vilken grej! Både Chris och jag dog nästan.

Vill man käka billigt, och vegetariskt kanske ibland, så rekommenderas den varmt. Det vattnades i munnen på nästan varje sida, och allt är hemskt enkelt att laga också.

Sådärja - Katitzis första (kok)boktips!

(fre)dagens outfit

Jag var så fruktansvärt snygg igår när jag gick till jobbet, så jag tänkte att ni skulle få njuta av min vackra nuna. H&M all the way, baby - kjol, tischa och strumpbyxor. Hatten köpte jag i Camden och de svarta skorna kostade två pund på Primark.

världens finaste helg

ju mer vi är tillsammans

Ungefär såhär kan det låta att bo i kollektiv ibland:

Squeeee squeeeee squeeee sque sque sq sq sq sq squeee squeeeeee sqsqsqsq squeee squeeeee uh uh squeeee uh uh squeee squeee sq sq sq sq squeeeee squeeee sque sque sq uh sq sq squeeeee squeeee sque sque sq sq sq squeeeee squeeee uh uh sque sque sq sq sq squeeeeeeeeeeeeee uuuuh

Ibland känner man att man inte riktigt vill veta allt, varje gång, hela tiden. Tempo, ljud, tryck. När man bor i ett kollektiv med tre våningar och väldigt tunna väggar och golv har man inget val. Man hör allt. Allt pillow talk efteråt, allt fnitter, men framför allt, och mest störande - gnisslande sängar.

Det kan vara himla fint att bo i kollektiv, men ibland vill man bara ha ett val. Kunna stänga av och stänga ute. Vara själv i sitt eget rum och inte samtidigt på något avlägset sätt vara i någon annans rum.

Snusk.

brighton up your day

Brighton var fint. Fint med sol och att kunna se långt och ut över havet. Fint med fin utsikt från hotellrummet och god mat och trevligt sällskap. Fint att komma iväg och bara vara två när man är van att bo i kollektiv. Fint att fira två år.

utsikt från hotellrummet - inte så pjåkigt!

spela på automater och förlora väldigt lite pengar för alla automater var himla billiga. 2 pence liksom, sånt lägger man ju inte ens märke till.

fina Brighton Pier

Åk till Brighton, tycker jag, om ni har chansen. Men åk till Bournemouth istället om man vill ha småstad. Brighton var större än jag tänkt mig, och alldeles jättemycket folk, överallt. Men fint. Himla mysig stad.

min bästis är tuffare än din

Jag måste bara få skriva om hur fruktansvärt stolt jag är över världens bästa Caroline. En mer målmedveten och fantastisk människa får man leta efter. Här ska vi inte gå som katter kring het gröt - Caro har förutom att hon går på Mejan och precis har pluggat en termin konst i Japan,just idag mottagit Nyköpings Konstförenings konststipendie 2011.

Kanske har jag inte rätt att vara stolt, jag har ju inte uppfostrat Caro och har ingen del i hennes otroliga konstskapande, men jag är nedrans stolt att kunna säga att hon är min bästa vän. Och om jag blir en himla fattig skådespelerska när jag blir stor, då kommer jag i alla fall kunna sälja ett par tidiga "Caroline Näslund". Hon gör mig rik, min finaste, i hjärtat nu och i plånboken senare.

ambassadören

Jag och min kära har bokat hotell till helgen. Till Brighton ska vi och bo två nätter på hotell. Fredag är nämligen en himla fin dag. På fredag var det två år sedan jag var i London för att hälsa på min Elin Frick och hängde på Casa Blue med Elisa, Emelina, Linda och sist men inte minst, Chris. Två år senare ska vi bo på fin-hotell och äta superfrukost. Det är fint att bo på hotell. Särskilt med någon man tycker så mycket om.

madhatter

Jag överlevde kattorna. Nätt och jämt ska sägas, nedrans gosvänliga katter. Lyckad hattfest där hejdå-huvudpersonen försvann tidigt på kvällen. Svårt att säga hej då, kan tyckas. Måste dricka för att inte sörja. Då somnar man tidigt.

Lyckad kväll, ändå. Avslutades med ostmackor hos Londons tuffaste blivande föräldrar. Fint.

överlevde natten

Ni kan andas ut - lite sömn gjorde susen och nu är jag som ny igen. Jobb hela dagen och hattfest ikväll! Jippie (för hattfesten, jobbet hade jag ju kunnat vara utan.)

Sen sover vi hos vänner i Surbiton söder om London, gosar med katter och hoppas att inte halvdö. Hej!

betraktelser från sjuksängen

Det är trist att vara sjuk. Särskilt när man måste vara på jobbet en hel dag med superfeber innan man får gå hem och sova.

Nu, äntligen. Dags att sova. Det visar sig om det är det enda jag kommer göra imorrn eller om det blir jobb-slavande igen. Det visar sig om jag kan gå på hatt-fest på kvällen eller får husarrest. Hattfest skulle vara skoj, nu när jag har en sådan tjusig svart hatt. Och Chris ska ha en groda på huvudet; bäddat för en fin kväll. Det visar sig om jag får vara med.

Nu - kurera! Tjoflöjt.