lördag 30 juli 2011

vera

framtida studentskylts-bild för lillpluttan?

fredag 29 juli 2011

kragtag

Tar mig sjalv i kragen och beger mig ut pa middag med min kanadick. Det blir nanstans vid Themsen, kanske en bat om vi har tur med vadret.
Om hon har kameran med sig kan ni fa se.

Puss!

vekling

Idag är jag ynklig. Febrig och med ont i kroppen gick jag till jobbet imorse. Tydligen tyckte min kropp att jag skulle straffas för att jag inte sov, för att jag drack for mycket och för att jag umgicks med nysande kids i helgen.

Smällar man får ta, tycker jag. Helt klart värt det i det långa loppet.

torsdag 28 juli 2011

en receptionists bekännelser

Dagens iaktagelse; det är mycket snyggare, och bekvämare, med pennkjol pa morgonen än på eftermiddagen. När man klämt i sig frukost, mellanmål, lunch, fika, frukt, x antal koppar te och någon kopp kaffe känner man sig lite som en stoppad korv. Fact.

Å andra sidan får jag väl inte betalt för att andas, kanske.

lukewarm

Jag, Chris, Chris mama och Sylvia var på bio igår. Horrible Bosses såg vi, med Jennifer Aniston och Colin Farrell bland andra. Jag tänkte skriva någonslags recension på den, men jag skrev först en massa dåligt, allt som jag tyckte var kasst, och när jag sen skulle vända på steken och skriva om det jag tyckte var bra kom jag inte på något. Jag skrattade ibland, den var inte trist och visst blev jag lite sådar "Men, oj, herreminje, sådar kan man ju bara inte göra!" ibland. Men den är ljummen. Gjord. Skämt om knark och män i kvinnokläder och svarta stereotyper har jag hört forut. Over and done and dealt with.

Summan av kardemumman; Horrible Bosses kan man se hemma på en söndag när det inte finns nåt annat att se på TV. Inte på bio, och jag är glad att vi fick biobiljetterna for halva priset. Och Jennifer Anistons botoxade ansikte som försoker uttrycka känslor men knappt rör sig en millimeter gör mig bara frustrerad.

Pizzan innan var god i alla fall, och dough balls pa Pizza Express är ju farligt. Jag rekommenderar dom istället.

onsdag 27 juli 2011

det här är inte en matblogg

Jag har blivit smått besatt av couscous-sallad. Sa, varsågoda, här har ni vad jag åt till lunch idag. Och feel free att byta ut och plocka bort och lägga till saker, det är det som är sa fiffigt. Det har receptet ar till 2-3 personer skulle jag tro.

The main thing:
125 g couscous till 150 ml kokande vatten (eller buljong, eller krydda vattnet med lite salt och lite paprikapulver)
halv grön paprika
halv röd paprika
2 tomater
1 burk majs
1/3 gurka
1/3 rödlok
1 burk tonfisk (i vatten, inte i olja)
The stuff to make it taste good;
2 delar olja
1 del vinäger (ratta mig om jag har fel mama, men jag tar typ 4-5 matskedar olja och 2-3 matskedar vinäger)
1/2 tsk paprikapulver
1 finhackad chili (med eller utan frön, jag är klen och kör utan)
salt & peppar efter smak och behov

The way to do it;
Mät upp couscous i en skal, häll över det kokande vattnet. Täck med plast eller en tallrik och låt stå och svälla i 5 minuter. Hacka alla grönsaker så stort eller smått du vill, jag brukar köra på en till två centimeter stora bitar. Rör runt i couscousen med en gaffel och tillsätt sen alla grönsaker, den avrunna majsen och tonfisken. Blanda ihop vinägretten och häll den över couscous-salladen och blanda väl - götta!

Race For Life

Förresten! Jag och Sylvia, den bästa kanadensarn jag vet, ska springa 5km for välgörenhet på lördag. Klä oss i rosa och rusa allt vad vi kan och försöka samla in pengar till cancerforskning. Jag tror man kan stötta oss från Sverige också, allt man behöver är ett bankkort som funkar pa nätet. Jag har i skrivande stund samlat ihop £65, sa runt 700 spann. Varje krona går till forskning och varje krona gör skillnad, sa ge sa många kronor du vill, här.

Together, we will beat cancer.

picking up where we left off


Jag var hemma i Nyköping helgen. Lördagen var ungefar som i Veronica Maggios 'Mitt Hjärta Blöder' fast jag kan tänka mig ännu mer fantastiskt.

Ni, vi, det är fan värt att dö för.