miniblogginlägg

För att verkligen verkligen trivas i London behöver man ha mycket pengar och mycket tid. Det är en ekvation som aldrig kommer gå ihop. Då får man göra det bästa av situationen.

Mangokyckling till middag ikväll och sen två avsnitt Heroes och lite choklad/brownie-glass med Chris. Fin kväll, jag längtar. Fredag imorrn, äntligen!

Puss på er.

mama, moster och bror

Dagens inlägg är tillägnat mamma, moster och brorsan för att de alla fyller år den här helgen, och imorrn. Mamma fyllde igår, moster fyller jämt femma nolla idag och brorsan fyller 23 imorgon.

Jag känner lite att jag längtar hem. Det är svårt att vara här när man känner sig behövd och önskad hemma. Svårt att vara här när man vill hjälpa och finnas för andra hemma. När man hemskt gärna vill gå över till Åströmskan och dricka vin, eller klä upp sig och gå ut på galej med frugan, eller äta middag med mama och prata i timmar eller åka till Norrpan och träffa underbaraste Zätafina. Snart så, snart åker jag hem och hälsar på lite ett tag. Jag längtar helt hemskt mycket.

I fredags skrev jag klart mina ansökningar till universitetet, skickade in och fixade. Så nu är jag sökande till engelskt londonianskt universitet. Håll tummarna, eller inte om ni vill att jag ska vara olycklig eller bara komma hem och plugga folkis resten av mitt liv.

Imorrn är det kurs igen, och på tisdag blir det drinkar med Karin som jag och Carro råkade träffa på ett övergångsställe vid Holborn Station på nyårsafton. Jag har ju folk att träffa här, jag tar bara inte tag i saken. Det ska bli ändring på det. Det händer saker den här veckan, det är skönt med lite sysselsättning, för att hålla tankarna i schack.

Puss på er. Ni betyder massor. Och vill ni ha tips på vad ni ska hitta på i alla hjärtans dags-present till era käraste så tipsar jag om en resa till london. En fantastisk stad med en fantastisk Elin att träffa. Kom och hälsa på mig, det känns länge sen nu.

en kurs och en plan och en trött

Min kurs var inställd. Min audition-teknik var inställd på grund av för få sökande. Så jag tog mig mina fem stationer till Swiss Cottage i onödan, för att få veta att dom missat att ringa mig och att jag antingen fick välja en annan kurs eller få pengarna tillbaka. Jag hade en dag på mig att bestämma mig.

Och vilket lyckokast det blev. Jag valde en Shakespeare-kurs, och det var så himla roligt! Vi gick runt i rummet, testade lite dialoger, gjorde ljud/rörelse-maskiner och lekte. Leka leka leka. Underbara teaterkurser, vad jag har saknat dom. Att få testa och skoja och busa och leka i två och en halv timma två kvällar i veckan, precis vad jag behövde.

Så, ikväll är andra kurstillfället. Jag är hemma emellan för att slänga i mig lite mat, och ska strax dra iväg. Kursen är från 19.00-21.30, så jag är hemma vid tiotiden. Igår fick Chris mig att gå med på att endast sova 8 timmar per natt. Det var den sämsta deal jag någonsin gått med på, för hur går det ihop att man blir piggare av att sova mindre? Knasbolligt, skulle jag vilja påstå!

Det smids planer igen ska ni veta. Inga jättestora extrem-planer, men en liten plan om en liten resa till en liten stad i ett litet land lite nordost om Engelandet. Planer smids, vi får se vad det blir av dom.

Det var allt som hanns med denna gång. Bannemig, jag är så trött hela tiden att jag inte orkar skriva. Får väl hoppas att dendär knasboll-idén om mindre sömn hjälper mot tröttheten. Pfft.

söndag idag då

säger man någonting högt till någon blir det sant. ingenting är sant om man inte delar det med någon, men så fort det är delat blir det alldeles påträngande sant.

säger man sanningen till någon
säger man sanningen till sig själv.


tungt.

vykort på bloggen

Jag lever.

Jag har vart hemma, jag har skrattat gråtit, myst och stressat. Sen tog jag med mig Carro och åkte tillbaka till Londonlandet. Firade nyårsafton på Trafalgar Square och rännde runt Londons gator med Cärruu och Sam. Carro åkte hem och jag började jobba igen.

På måndag börjar min kurs, och jag kan inte mina monologer. Nästa fredag är sista ansökningsdag för skådisprogrammet, och jag måste skriva massor av referens-brev och fixa med papper. Jag jobbar nio till fem och det tar mig en timma att komma hem och sen sa det lagas mat och ätas, och helst vill jag hinna sova på nätterna. Det är ingen annans fel att jag skjuter upp saker, bara mitt. Mitt fel, mina problem.


Ett vykort till mormor och morfar!

Hej från Londonlandet,

Tack för julklappen, den satt fint på mammas konto så jag lät den sitta där och fick en lite mindre skuld! Fint med platta paket, det gillar jag.
Här i London är det stressigt men bra, särskilt när man har besök av vänner. Det är då man får hitta på saker och ge sig iväg och turista lite, sånt som man inte hinner när man jobbar och lever vardagsliv.
Hoppas allt är fint i snöiga Sverige. Ni skulle bara veta hur mycket jag saknar min lilla stuga, min lilla brygga och min lilla sjö i min lilla skog.

Ta hand om er så ses vi förhoppningsvis snart!

Puss från favoritdotterdottern



Och puss till er andra också. Jag saknar Carro.